Bakgrund till din frågeställning?

För att barn med autismspektrumdiagnos (ASD) ska få en positiv utveckling av ömsesidigt samspel och kommunikativa färdigheter krävs tidiga insatser. Dessa bör vara både intensiva och baserade på forskningsevidens. Samtidigt har tidigare forskning visat att yngre barn med ASD ger varierande respons vid användningen av dessa insatser. Hälften av barnen visade klara framsteg medan resterande visade långsam eller en väldigt  begränsad utveckling. För att kunna förklara barnens varierande respons till dessa insatser och kunna utveckla effektiva interventionsstrategier bör studier göras på olika påverkansfaktorer, såsom bland annat familjers sociala, kulturella och etniska bakgrund samt karaktäristiska hos stödsystem på lokal- och samhällsnivå. 

Vad handlar din avhandling om?

Mot bakgrund av detta handlar Ranos avhandlingsarbete om att kartlägga och beskriva vilka miljöfaktorer – närmaste (proximala) och avlägsna (distala) – som kan påverka planering och genomförande av interventioner och insatser för unga barn med ASD och för deras familjer i Sverige. För att kunna undersöka detta användes både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder – enkäter, intervjuer samt en litteraturöversikt.

Vad har du kommit fram till?

Resultatet av hennes forskning visar att det inom svensk kontext finns tre olika proximala miljöfaktorer och processer som trädde fram: 

  1. Föräldrarnas värderingar och trossystem (som innefattar föräldrarnas syn på barnets autism, strategier för att söka hjälp och stöd, val av insatser efter diagnostisk utrednin)g.
  2. Förskollärarens roll.
  3. Hälso-/vårdpersonalens roll. 

Resultatet kunde också påvisa sju typer av distala miljöfaktorer som kan ha påverkan:

  1. Värderingar och trossystem hos andra familjemedlemmar (t.ex. mor-och farföräldrars).
  2. Familjernas etniska, kulturella och språkliga bakgrund.
  3. Familjernas socioekonomiska bakgrund.
  4. Samhällets stödsystem i form av lagar och förordningar.
  5. Internationella lagar och förordningar gällande människor med  funktionsnedsättning.
  6. Informationskällor (media och sociala medier).
  7. Konceptualisering och klinisk definiering av autismspektrumtillstånd som beskrivs i DSM och ICD klassifikationssystem. 

Avhandlingen betonar även vikten av forskarnas roll som ytterligare en miljöfaktor som indirekt kan påverka genomförandet av interventioner för barn med autism och påverka deras föräldrar, med olika kulturella och språkliga bakgrunder. Här ges också en inblick i familjernas trossystem gällande syn på bakomliggande orsaker för deras barns autism, de behov de har kring unga barn med AST i familjen samt vilka insatser och stöd familjerna föredrar att få till sina barn. Slutsatsen blir att planering och genomförande av familjecentrerade stöd och insatser för barn med AST är viktigt likaså insatser för deras familjer. 
____________________________________________________________________
Disputationen äger rum den 28 oktober, kl. 10.00 i David Magnussonsalen (U31), Frescati Hagväg 8, Stockholm.

Opponent: Professor Richard Hastings (Centre for Educational Development, Appraisal and Research, University of Warwick, Coventry, Storbrittanien)

Handledare: Professor Lise Roll-Pettersson (Stockholms universitet), professor Mara Westling Allod (Stockholms universitet) och docent Tatja Hirvikoski (Karolinska Institutet)

Abstract/fulltext