Att ta tillvara och utmana den samlade erfarenheten som deltagarna i en grupp har, är en av grundprinciperna i en forskningscirkel. En annan grundprincip är att forskningscirkeln pågår över en så pass lång tid att erfarenhetsbaserat material kan samlas in och bearbetas i en fortskridande kunskapsprocess.

I en forskningscirkel är dialogen central och själva kunskapandet sker i mötet mellan deltagarnas kunskap och erfarenhet och en problematisering (utmaning) av densamma. De nya frågor som aktualiseras genom detta arbetssätt belyses under hela processen.

Inom ramen för uppdragsutbildningen på Specialpedagogiska institutionen har forskningscirkeln 'Kunskap och bedömning i särskolan' givits. Cirkeln träffades tio gånger under ett läsår, ungefär en gång i månaden, och leddes av en av institutionens forskare.

Samtalen i forskningscirkeln baserades på deltagarnas intresse att utforska det område som initialt ringades in och kunde namnges av cirkeldeltagarna utifrån erfarenhetsbaserade upplevelser av svårigheter i yrkesutövandet. Här följer några exempel på samtalens innehåll:

  • Variation i de yrkesutövandes begreppshantering – diskussion av teoretiska utgångspunkter.
  • Elevernas syn på vad som är viktig kunskap i relation till lärares kunskapsuppdrag – med utgångspunkt i lärarnas eget utforskande.
  • Vilka generella förmågor är viktiga att utveckla hos våra elever?
  • Synligggörande av elevers kunskaper och kunskapsutveckling.
  • Vad är det vi tittar på när vi bedömer barnen?
  • Vad är det man kan när man kan det man kan?

Sammantaget har cirkeln enligt deltagarna bidragit till såväl breddad som fördjupad kunskap. Flera aspekter på hur lärare gör bedömningar av kunskapsutveckling när det gäller elever i särskolan synliggjordes under forskningscirkelns gång.

Nya frågor av vikt för särskolans elever och lärare aktualiserades. En längre rapport med mer omfattande analys kommer inom kort att kunna distribueras till intresserade läsare.