Professor Mara Westling Allodi

Det svenska skolsystemet har genomgått genomgripande reformer under de senaste åren: decentralisering, konkurrens, marknad, målstyrning, och redovisning av resultat. Man ville uppnå ett mer effektivt system, men resultaten som flera utvärderingar har utvisat pekar på problem: ökade skillnader och segregering beroende på bakgrund, minskad likvärdighet och kunskapsresultat i internationella studier, brister i anpassningar och särskilt stöd, ökad psykisk ohälsa hos elever, samt minskad attraktivitet i läraryrket.

Studiens hypotes är att reformerna har förändrat inte enbart skolans organisation, utan de har också introducerat ett skifte i värderingar, uppfattningar och attityder, såsom de uttrycker sig i samspelet i skolan och i klassrummet. Grundläggande värderingar av jämlikhet och delaktighet och en uppmärksamhet för barns rättigheter, intressen och utvecklingsbehov riskerar att bli underprioriterade i det nuvarande systemet.

Studiens övergripande syfte är att undersöka det socio-emotionella klimatet i undervisningssituationen, och de relationer och samspel som äger rum i den, och sambandet med elevernas lärande och engagemang. Synliggörandet av samspelsprocesser i lärandesituationer är tänkt att stödja lärares lyhördhet i ledarskapet, för en utveckling av anpassade lärmiljöer som, genom att vara i samklang med elevernas behov och intressen, förebygger skolsvårigheter, stimulerar lärande för alla elever, och skapar högre engagemang.

Den teoretiska modellen av studien grundas i ett brett ramverk: teorin om behov av autonomi, kompetens och samhörighet som motiverande drivkrafter för utveckling och verkligt lärande; anknytningsteori för förståelsen av sociala relationer mellan lärare och elever och elever emellan, och som en grund för att främja tillit, kreativitet och lärande. Den befintliga modellen definierar värderingar i lärandemiljön i en struktur av dimensionerna individgrupp och stabilitetförändring. Modellen definierar följande innehåll i ett kontinuum av önskvärda företeelser, aktiviteter och upplevelser i en lärandemiljö: kreativitet, stimulans, lärande, kompetens, säkerhet, kontroll, hjälpsamhet, delaktighet, ansvar och inflytande.

Studiens syften är

  1. att validera den teoretiska modellens innehåll, i samarbete med yrkesverksamma lärare och specialpedagoger i grundskolor, och att utveckla genom denna process ett instrument for strukturerade klassrumsobservationer,
  2. att testa den validerade modellen i en mindre pilotstudie,
  3. att testa de psykometriska egenskaper (reliabilitet och validitet) av klassrumobservationsinstrumentet in en utprovning i flera skolor samt att översätta och pröva andra relevanta instrument, i form av elevenkäter om värderingar, delaktighet och engagemang, samt klassrumobservationsinstrument,
  4. att undersöka behov och erfarenheter av lärare och studenter, beskriva förändringsprocesser och identifiera möjliga modeller för samarbete i tillämpad utbildningsvetenskaplig forskning.

Studiens resultat kommer att spridas och tillämpas i specialpedagogiska utbildningar. Denna ansats utvecklas i samarbete med yrkesverksamma specialpedagoger och lärare och om den fungerar väl, kan den utgöra grunden i en insats på organisationsnivå som syftar till att förebygga svårigheter och främja delaktighet och engagemang för elever som är i behov av stöd och stimulans. En optimal utveckling av lärmiljön förväntas minska symptom av psykisk ohälsa och svårigheter med lärande som uttrycks på individnivå samt förväntas öka elevernas välbefinnande. Det finns ett intresse i skolor på verktyg att använda i förebyggande specialpedagogiska insatser på grupp- och organisationsnivå. Dessa metoder efterfrågas av specialpedagoger och av elevhälsan, för att utveckla kvaliteten i inkluderande lärmiljöer. Verktyg att användas i detta syfte ska dock valideras och bör bli utprövade i den svenska kontexten, vilket denna studie avser genomföra. Studien har nytta av nationella och internationella nätverk och av ett etablerat samarbete med internationella centra med erfarenhet av utveckling av instrument för värdering av kvalitet i lärmiljöer och av följande användning i skolpraktiken.

________________________________________________________________

Summery

The project wants to develop a classroom observation instrument that can be used to support learners with special educational needs in inclusive settings, and to prevent students' learning difficulties and low engagement, through targeting the quality of interactions and the socio-emotional climate in the classroom.

The study's hypotesis is that the reforms introduced in the school system have changed the school's core values, putting more focus on management and organisation than on children's development and well-being.

The project builds upon a theory-based model of social climate synthetizing a framework on values, basic needs and the characteristics of teacher-student relationships associated with responsiveness, trust, creativity and achievement.

The overarching aim is to engage teachers' leadership in shaping environments that are responsive to students' needs and interests and stimulate learning for all students, including students with special educational needs. The specific aims of the project are to address the model's content validity in establishing categories; to do a pilot testing of the classroom observation instrument, to evaluate its functioning; to test the psychometric properties of the observation instrument, and to develop research-practice collaboration models.

The project has a mixed-method approach and includes collegial evaluation, classroom observations, instrument development, and observations of students' learning potentials and strengths.