Torsdagen den 24 oktober delade Prins Carl Philip ut anslag för forskning om för tidigt födda barn. Anslagen kommer från Lilla barnets fond som Prinsen är beskyddare av.

Doktorand Erika Baraldi och prins Carl Philip
Foto: Catarina Harling

I Sverige föds mellan 300 och 400 barn innan den 28 graviditetsveckan, vilket betyder att de här barnen endast har fått tillbringa drygt hälften av den tänkta tiden i livmodern innan de möter en verklighet full av ljus, ljud och luft. De sköraste barnen väger under ett halvt kilo och deras nervsystem är inte redo att hantera de kraftiga intryck som livet utanför mammans kropp bjuder på. De här barnen är som grupp i mångdubbelt behov av specialpedagogiska insatser i skolan och nu genomför Stockholms universitet i samarbete med Karolinska Institutet en studie där man med tidig insats försöker förebygga svårigheter för barn och familj på sikt. 

Anslaget från Lilla Barnets fond samt Nils W Svenningsen stipendiet tilldelas doktoranden i projektet, Erika Baraldi som har professor Mara Westling Allodi och professor emerita Ann-Charlotte Smedler som handledare. Stipendierna betyder mycket för hela projektet, som är omfattande och resurskrävande, men är också ett viktigt erkännande av studiens kvalité. 

Svensk medicinsk forskning visar att en tredjedel av de extremt för tidigt födda barnen har en medelsvår till svår funktionsnedsättning vid skolstart (Serenius et al, 2016) och utöver detta får en betydande andel av dem diagnoser inom ADHD och autismtillståndspektra (Burnett et al., 2014; Padilla et al., 2015). Inte bara barnet påverkas av den extremt för tidiga födseln, även föräldrarna kastas alltför snabbt in i ett stressigt föräldraskap till ett skört och ofta sjukt spädbarn. De föreställningar föräldrarna hade om det väntade barnet grusas, då graviditet, förlossning och amningstid blir en helt annan än den förväntade och barnet svävar många gånger mellan liv och död under delar av den långa sjukhusvistelsen. Dessa stressiga omständigheter bidrar till att föräldrarna löper en ökad risk för posttraumatisk stress och depressiva symtom än föräldrar till fullgångna barn och samspelet mellan föräldrar och barn påverkas ofta negativt.  

Eftersom den mänskliga hjärnan utvecklas som intensivast under de första 1000 dagarna i livet från befruktning av ägget till två års ålder, och barn utvecklas just i samspel med sina närmaste omsorgspersoner, är samspelsstöd riktat till föräldrarna en välinvesterad tid för både förälder och barn. 
 Svenska Prematurförbundet (SPF) har under flera år pekat på de långsiktiga effekterna av för tidig födsel och därmed behovet av långsiktigt stöd till de drabbade familjerna (Prematurförbundet, 2019). 

Stödprogrammet innebär tio hembesök under första året hemma av en specialutbildad behandlare som genom att stärka det som redan fungerar väl hjälper till att öka förälderns lyhördhet för barnets signaler, vägleder föräldern i att ge optimalt utvecklingsstöd till barnet och ökar barnets självreglerande förmåga, dvs. förmåga att hantera stressiga situationer. 

Hittills har programmet, som heter Stockholm Preterm Interaction-Based Intervention (SPIBI) rekryterat deltagare i drygt ett år av två planerade år och drygt 80% av de tillfrågade tackar ja till deltagande. Eftersom det är en randomiserad kontrollerad studie (RCT) lottas hälften av de tillfrågade till en kontrollgrupp, där de istället får ett utökat uppföljningsprogram. Studien är ett tvärprofessionellt samarbete mellan specialpedagoger, psykologer, läkare och fysioterapeuter från Stockholms universitet och Karolinska Institutet och deltagarna rekryteras från hela Region Stockholm med sina fyra sjukhus som har avdelningar för nyfödda spädbarn. 

Det handlar om motsvarande drygt 13 hela klasser med barn som börjar skolan varje år och de här eleverna fanns inte för 30 år sedan eftersom de inte överlevde på den tiden. Nu när medicinen mycket tack vare svensk forskning tagit stora kliv framåt i kunskapen om att rädda de här barnen till livet, måste specialpedagogiken följa efter och bli bäst i världen på att bemöta barnen och deras familjer i hemmiljö, förskolemiljö och under skoltiden. 

En av fem stipendiater

Foto: Catarina Harling

Under ceremonin som hölls på Svenska läkaresällskapet i Stockholm delade Prinsen ut anslag till forskare för forskning om sjukdomar hos svårt sjuka nyfödda barn. 2019 års forskningsanslag gick till sammanlagt fem forskare, där Erika var en av dem.