Helen Dwyer, forskare vid Stockholms universitet

Vad handlar avhandlingen om?

Avhandlingen är multidisciplinär och utgår från teorier inom Statsvetenskap, Internationella relationer och Specialpedagogik. Fokus ligger på att analysera utifrån Köpenhamnsskolans ”Securitization theory” (säkerhetiseringsteori) olika typer av hot och samhälleliga sårbarhetsområden i relation till planering och implementering av utbildningsreformer. Detta inbegriper även att visa hur reformer kan bidra eller försvåra utbildningssituationen för barn som är i riskzonen. Uttrycket ”barn i riskzonen” står i det här sammanhanget för enskilda barn eller grupper som anses ha större sannolikhet för att möta olika typer av svårigheter under skoltiden eller ha en ökad risk för att hoppa av skolan.

Helen Dwyers avhandling består av tre studier. I den första studien ”Differentiation in South Africa and Swedish educational reforms in the decades following WWII: A securitization perspective” studerades hur etnicitet och grupptillhörighet formade utbildningspolitiken genom riktade utbildningsinsatser gentemot ursprungsbefolkningen i både Sydafrika och Sverige från ca. 1945-1970-talet.

Den andra studien ”Education for Sustainable Development – an issue for securitization? A speech act analysis of environmental security and environmental issues in education policies and reforms” fokuserar på miljösäkerhet i samband med internationella och nationella miljömål kopplade till utbildning för hållbar utveckling (ESD). Här användes säkerhetiseringsperspektivet för att undersöka om utbildning för hållbar utveckling kan förstås som en del av en säkerhetiseringsprocess genom att analysera utbildningspolitiska reformer och den efterföljande implementeringen i Sverige och Sydafrika.

I den tredje studien ”Attitudes towards inclusive education and democracy reform policies in South Africa from a securitization perspective” analyserades pågående inkluderingsreformer och demokratireformer i Sydafrika. Säkerhetiseringsprocessen syftade till att möta hot från den tidigare Apartheidpolitiken och utgick från nationell nivå. På den nationella nivån innebar det politiska reformarbetet att skapa en demokratisk stat kring idéer om ett inkluderande samhälle där inkluderingsaspekten skulle genomsyra alla verksamheter. I reformarbetet ingick även att planera och utforma inkluderande utbildningssystem.

Vilka resultat framkom i de tre studierna?

De tre studierna visade på en komplexitet i utvecklingen av säkehetiseringsprocesser och hur dessa sedan påverkade utvecklingen av reformer och dess implementering. Utbildningspolitiska idéer, allmänna utbildningsreformer och specialpedagogiska reformer, som även hade en inverkan på barn i riskzonen och rätten till likvärdig utbildning, kunde man se hanterades på olika sätt beroende på hur de olika säkerhetiseringsaktörerna på olika samhällsnivåer uppfattade ett hot.

Genom att introducera en ny teoretisk term i säkerhetiseringsprocessen – förlängd säkerhetiseringsaktör (extended securitization actor) – blev det lättare att kunna se och följa hur olika säkerhetiseringaktörer såg på en specifik utbildningsreform och hur man ville att den skulle implementeras.  Användandet av den nya termen medförde även att analysen synliggjorde vilka barn som också kunde sägas utgöra eller riskera att komma att ses som barn i riskzonen. Utöver detta visade avhandlingen på hur en specifik reform kunde upplevas som ett hot mot de som vara satta att implementera en reform på de lägre nivåerna av implementeringskedjan. Upplevelsen av hot på de lägre implementeringsnivåerna – ex. skolnivå – påverkade följaktligen även genomförandet av utbildningsreformen.

I arbetet med avhandlingen har jag strävat efter att erbjuda en ny uppsättning analytiska verktyg för att förstå utbildningsreformer, särskilt inom det specialpedagogiska området. Förhoppningsvis har jag inspirerat andra forskare att använda sig av Köpenhamnsskolans säkerhetiseringsteori i en vidare mening och jag ser fram emot att se framtida studier om hur specialpedagogiska reformer och praxis kan förstås som ett komplex av säkerhetiseringsprocesser.
/Helen Dwyer

_________________________________________________________________

Abstract/fulltext