Doktorand Erika Baraldi
Doktorand Erika Baraldi

Tidigt samspelsbaserad intervention till extremt prematurfödda barn

Barn födda innan graviditetsvecka 28 räknas som extremt prematurfödda och tack vare Sveriges avancerade neonatalvård överlever de här barnen i allt högre grad vilket idag innebär drygt 300 barn om året. Barnen vårdas vanligen 3-5 månader på sjukhus innan de får komma hem för första gången och har då behov av fortsatt välanpassat bemötande för att utvecklas optimalt. Den mänskliga hjärnan är som mest påverkningsbar under graviditet och de två första levnadsåren, vilket medför både risker på grund av dess skörhet men också stor möjlighet att influera hur barnen utvecklas om verksamma tidiga interventioner initieras redan vid födseln. Den medicinska forskningen och vården har utvecklat tidiga interventioner under sjukhusvistelsen för de prematurfödda barnen och nu skapas ett svenskt tidigt interventionsprogram som tar vid i samband med utskrivning från sjukhuset och löper under barnets första levnadsår. Interventionen stärker upp det som redan fungerar i föräldra-barnsamspelet i de extremt prematurfödda barnets familj och siktar på att hitta varje barns individuella proximala utvecklingszon där hen kan utvecklas i samklang med sin omgivning. Interventionen är multiprofessionell, med kliniker och forskare från så spridda fält som specialpedagogik, neonatologi, psykologi, fysioterapi och arbetsterapi. Doktorand i projektet är Erika Baraldi, legitimerad psykolog från specialist barn- ungdomspsykiatrin, med professor i Specialpedagogik Mara Westling Allodi som huvudhandledare och professor emerita i psykologi Ann-Charlotte Smedler som bihandledare.

 

Doktorand Hampus Bejnö
Doktorand Hampus Bejnö

Tidig intervention och autism: transformering av forsknings till praktik genom en kompetensutvecklingsmodell

Nästan alla barn i Sverige går i förskola, och det inkluderar även barn med autismspektrumtillstånd (AST). I dagsläget beräknas cirka 1 av 68 barn ha diagnosticerats med AST, och då allt fler barn diagnosticeras med AST och forskningsstödet för tidiga insatser blir starkare ställs också nya krav på förskola och habilitering att tillgodose barnets behov av tidiga, forskningsstödda interventioner. I dagsläget är forskningen mycket begränsad kring hur tidiga evidensbaserade insatser för barn med AST kan överföras till vanliga förskolemiljöer. Syftet med det forskningsprojektet är därför att utpröva en kompetensbaserad modell grundad i systemteori och implementeringsvetenskap för att utveckla lärmiljö för barn med AST i svensk förskola. Projektet spänner över sammanlagt fyra år och innefattar två delstudier. Studie ett syftar till översättning, modifiering, och kulturell anpassning av lärmiljöskalan "The Autism Program Environmental Rating Scale" (APERS) till svensk förskolekontext med tillhörande stödsystem. Studie två syftar till att utvärdera effekten av en kompetensbaserad modell i svensk förskola i en jämförande gruppstudiedesign. Den kompetensbaserade modellen innefattar initiala skattningar med modifierad version av APERS (för att identifiera styrkor och utvecklingsområden inom förskolan) liksom universitetsbaserad fortbildning till pedagogerna i arbetslaget (där ett deltagande barn med AST ingår i barngruppen) om bland annat AST, inlärningspsykologi, forskningsbaserade pedagogiska insatser för barn med AST, delaktighet, engagemang och inkludering inom förskola. Utöver detta erhåller experimentgruppen utifrån de initiala APERS-skattningarna ytterligare fortbildning samt on-site coachning och feedback kring förbättringsarbete med lärmiljön för barn med AST i förskolan, medan kontrollgruppen utöver APERS-skattning erhåller "stöd som vanligt". Efter interventionen görs uppföljande skattningar, och interventionens effekt utvärderas inom och mellan studiens två grupper deltagare. Studien genomförs i samarbete mellan Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitetet, Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet (KIND), och Autismcentrum för små barn (Habilitering & Hälsa). Doktorand i projektet är Leg. psykolog Hampus Bejnö. Huvudhandledare och projektansvarig är professor Lise Roll-Pettersson, bihandledare är professor Sven Bölte, med.dr Ulrika Långh och fil.dr Lars Klintwall.

 

Doktorand Maria Gladh
Doktorand Maria Gladh

Kamratmedierad intervention i inkluderande förskolemiljöer

Generellt sett kan svenska förskolor beskrivas som inkluderande eftersom de riktar sig till alla barn oavsett familjebakgrund och individuella förutsättningar. Tidigare forskning visar att vissa barn kan riskera att bli mindre involverade i lek och samspel än sina kamrater även i inkluderande förskolemiljöer. Detta om förskolans aktiviteter inte utformas så att de passar allas barns sätt att vara och fungera. Mot bakgrund av detta har forskare inom specialpedagogik utvecklat kamratmedierade program för inkluderande förskolemiljöer. Dessa program baseras på antagandet att förskollärare på ett systematiskt sätt kan behöva demonstrera och repetera specifika samspelsfärdigheter för barn i behov av specialpedagogiskt stöd tillsammans med kamrater som har mer utvecklade samspelsfärdigheter, för att gemensam lek ska främjas. Ett exempel på ett sådant program är Play Time/Social Time. Detta program utvecklades i USA och har också implementerats i inkluderande förskolemiljöer i Polen med positiva resultat vad gäller yngre barns tillägnande av sociala färdigheter. I detta forskningsprojekt kommer programmet att implementeras i fem inkluderande förskolor. Syftet med studien, som omfattar tre delstudier, är att undersöka hur förskollärare i svenska förskolor använder och förstår programmet, samt om programmet kan stärka barns sociala färdigheter och bidra till att öka förskolornas nivåer av inkludering. Doktorand i projektet är Maria Gladh, socialpedagog/master i socialt arbete, med lektor i specialpedagogik Eva Siljehag och professor Mara Westling Allodi som handledare.