Heidi Selenius är utbildad speciallärare vid Åbo Akademi i Finland. Hon har disputerat med avhandlingen ”Dyslexia and risk of future violence in forensic psychiatric patients” vid Stockholms universitet. Efter avhandlingsarbetet har Heidi fortsatt med forskning inom rättspsykiatrin och bland annat arbetat med ett projekt om kvinnor och riskbedömning för framtida våld. Forskning om kvinnor vårdade inom rättspsykiatrin är eftersatt. Det behövs mera kunskap om hur man kan minska risken för framtida våld bland kvinnor.

Självskadebeteende och aggressivitet bland kvinnor vårdade inom rättspsykiatrin

Internationella studier visar på en hög förekomst av självskadebeteende bland kvinnor vårdade inom psykiatri och kriminalvård. Det är även känt att självskadebeteende förekommer bland många kvinnor vårdade inom rättspsykiatrin i Sverige. Självskadebeteenden har även beskrivits som en riskfaktor för våld bland just kvinnor.

Tillsammans med Susanne Strand och Sari Leppänen Östman har Heidi studerat självskadebeteende och aggressivitet bland kvinnor vårdade inom rättspsykiatrin under åren 2002-2014. Kvinnorna var dömda till rättspsykiatrisk vård eller överförda till rättspsykiatrin till följd av att de hade ansetts vara mycket vårdkrävande inom den allmäna psykiatrin. Resultaten visade att 88% av kvinnorna hade självskadat sig någon gång i livet och 67% av kvinnorna hade skadat sig själva under den rättspsykiatriska vården. Vidare framkom att 57% av kvinnorna hade varit fysiskt aggressiva eller hotfulla mot personal eller andra patienter. Upprepade eller enstaka självskadebeteende någon gång i livet var inte förenat med aggressivt beteende mot personal eller övriga patienter, men det fanns ett samband mellan självskadebeteende under vårdvistelsen och aggressivitet mot andra. Slutsatsen av studien är att självskada i sig inte är en riskfaktor för våld. Det är snarare självskada under vårdtiden som är viktig att uppmärksamma vid riskbedömningar för våld inom institution.

Heidi har även tillsammans med Susanne Strand gjort djupintervjuer med 13 kvinnor som har vårdats inom rättspsykiatrin. En del av kvinnorna beskrev hur de tidigt i barndomen hade utvecklat ett självskadebeteende och varit aggressiva mot andra. Kvinnorna beskrev även ett självdestruktivt beteende där de missbrukat olika substanser eller låtit andra utnyttja dem på olika sätt. Aggressiva beteende kunde uppstå i stundens hetta och likaså kunde kvinnorna skada sig själva vid emotionellt laddade situationer. En del kvinnor berättade även om hur de avsiktligt skadat andra för att uppnå hämnd eller förändra sin livssituation. Det fanns även kvinnor som berättade om hur de hade tankar på att skada andra eller sig själva. De kunde inte bli fri från negativa tankar utan att vara aggressiva mot andra eller skada sig själva. Kvinnorna såg såväl självskada som aggressivitet som strategier för att hantera negativa tankar och känslor. Vidare framkom att kvinnorna uppfattade den rättspsykiatriska vården positivt i och med att de hade haft möjlighet att utveckla mer gynnsamma strategier för att reglera sina känslor än att skada sig själv eller andra.

De båda ovannämnda studierna har nyligen blivit publicerade i "Nordic Journal of Psychiatry". Heidi Selenius och Susanne Strand har ett stort material att arbeta vidare med och de har förutsättningar för att skriva ytterligare studier inom området. Deras förhoppning är att de kan bidra med mer kunskap om hur risken för allvarligt våld kan minskas hos kvinnor som vårdas inom rättspsykiatrin.