Avhandlingen består av två studier, en mellanstadiestudie och en uppföljningsstudie. I den första studien undersöktes läsfärdigheterna hos en grupp elever med och utan lässvårigheter på mellanstadiet samt vilka förutsättningar till utveckling av läsförmågan eleverna gavs i klassrummet. I den andra studien beskrivs och analyseras läsutvecklingen hos samma grupp elever från början av mellan- och genom högstadiet. I undersökningsgruppen ingår också en mindre grupp elever som visat på lässvårigheter i början av mellanstadiet och en specifik uppföljning görs av dessa elevers resultat.

Varför genomfördes de båda studierna?

En betydande del av läsforskningen i Sverige har belyst yngre elever och elever i gymnasiet. Den svenska läsforskning som berör mellan- och högstadieelever har i huvudsak handlat om litteraturläsning och inte om läsning av faktatexter. Dessutom har olika faktorers inverkan på elevers läsfärdigheter undersökts, men däremot har elevers läsfärdigheter på mellan- och högstadiet inte studerats i så stor utsträckning. De longitudinella studier som genomförts avseende elevers läsutveckling har oftast innefattat enstaka läsaspekter, men i denna avhandling beskrivs och analyseras elevers läsfärdigheter i flera läsaspekter och också elevernas utveckling i dessa läsaspekter från början av mellan- till slutet av högstadiet.

Vad undersöks i uppföljningsstudien?

I uppföljningsstudien har tester, resultat på Ämnesprov och svar på en elevenkät använts. Dessutom har en intervju genomförts. De läsfärdigheter som undersöks och följs upp i uppföljningsstudien är avkodning, i vilken både korrekt läsning och läshastighet ingår, samt ord- och läsförståelse. Elevernas läsförståelse prövas både utifrån läsförståelsetest och Ämnesprov på de båda stadierna. För att elever ska nå läsförståelse förutsätts även att de använder sig av olika strategier. I årskurs 9 undersöktes därför elevernas användning av lärandestrategier utifrån en fråga i en elevenkät. Dessutom intervjuades i årskurs 9 den mindre gruppen av elever om sin användning av specifika förståelsestrategier vid läsning av en åldersadekvat historisk faktatext i en lärobok.

Vilka resultat framkom i uppföljningsstudien?

Resultat visar att elevernas läsförståelseutveckling är liten från början av mellan- till slutet av högstadiet. Både avkodningsförmåga och ordförståelse påverkar elevers läsförståelse.  I slutet av högstadiet har lika många elever svårigheter att avkoda ord korrekt som i början av mellanstadiet. Vad gäller läshastighet visas den största utvecklingen i denna läsaspekt. Analyser visar dock att den ökade läshastigheten inte enbart beror på en ökad automatisering av avkodningsförmågan, utan en del av ökningen tycks också vara en konsekvens av en prioritering av läshastighet framför korrekt läsning. Även utvecklingen av elevers ordförståelse är liten, men ordförrådsutvecklingen är dock något större än utvecklingen av läsförståelsen, vilket indikerar att för att utveckla läsförståelse krävs mer än en ökad ordförståelse.

Avseende läsförståelse har fler elever ett lågt resultat på läsförståelsetestet i högstadiet än i årskurs 4, vilket kan antyda att eleverna inte haft möjlighet att utveckla den mer avancerade läsförståelse som prövas i läsförståelsetest på högstadiet. Elevernas läsförståelse prövades både utifrån läsförståelsetest och Ämnesprov. Resultat visar att medianerna i Ämnesproven är högre än medelvärdena i läsförståelsetesten. En anledning till skillnaderna kan vara de olika syftena i läsförståelsetest och Ämnesprov. Syftet i läsförståelsetest är att pröva elevers förmåga att läsa och förstå olika typer av texter, medan det huvudsakliga syftet i Ämnesprov är att pröva om elever når uppsatta kunskapskrav i läroplanen. Kunskapskraven i läsning tycks dock vara låga.

Av elevernas svar i elevenkäten framkom att hela undersökningsgruppen angett att de i högst grad använder de djupare övervakningsstrategierna, medan eleverna i den lilla gruppen uppgett att de i störst utsträckning använder de ytligare minnesstrategierna.

Vad avser användningen av förståelsestrategier i intervjun tycks eleverna i den lilla gruppen som grupp vara säkrare på att använda förståelsestrategier för en ytligare förståelse än för en djupare. Skillnaden mellan de enskilda elevernas användning av förståelsestrategier är emellertid stor.

Min förhoppning är att de beskrivningar och analyser som finns i avhandlingen kan bidra till att kunskaper och diskussioner om läsfärdigheter samt läsutveckling hos elever med och utan lässvårigheter på mellan- och högstadiet, fördjupas.

/Karin Stenlund

___________________________________________________________________________________

Disputationen äger rum den 28 april 2017, kl. 10:00 i Gröjersalen, Kräftriket.

Avhandlingstitel: ”Läsutveckling under mellan- och högstadiet. En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter”.

Läs mer i: Abstract/fulltext